Lewykroppssjukdom är en progressiv minnessjukdom som debuterar i 50–80 års ålder och vars symtom varierar kraftigt från person till person. Uppskattningarna av hur stor andel av alla personer med progressiv minnessjukdom som har Lewykroppssjukdom varierar mellan 10 och 20 %.

Tilltagande osäkerhet

De första symtomen är ofta förändringar i beteendet. Ärenden som tidigare sköttes smidigt kan bli svåra, långsamma och osäkra. Den insjuknade kan ha svårigheter med rumslig perception, vilket försvårar förmågan att uppfatta utrymmen, former och avstånd. Detta kan försvåra till exempel skrivande, läsning, ritning och bilkörning samt leda till att personen går vilse även i bekanta miljöer.

Problem med koncentration och uppmärksamhet kan leda till att saker försvinner, eftersom den insjuknade har svårt att minnas var hen har lagt dem. I sjukdomens inledningsskede finns inte nödvändigtvis minnesproblem, men i takt med att sjukdomen framskrider uppstår de ofta.

Synhallucinationer och andra psykotiska symtom

Typiska drag för sjukdomen är återkommande detaljerade synhallucinationer. De förekommer vanligast på kvälls- och nattetid. Den insjuknade kan ofta i detalj beskriva de människor, djur och landskap hen ser och vara medveten om att det rör sig om hallucinationer. Synhallucinationerna orsakar ofta stark ångest på grund av rädslan för att bli galen.

Även vanföreställningar och hörselhallucinationer kan förekomma, men de är ovanligare. Patienten kan till exempel ha ogrundade misstankar om att hens saker blir stulna eller att partnern är otrogen. Personer med Lewykroppssjukdom är ofta även mycket känsliga för antipsykotiska läkemedel och redan små doser kan orsaka förvirring och orörlighet.

Kraftiga svängningar i vakenhetsgraden

Lewykroppssjukdom kan även innebära kraftiga svängningar i vakenhetsgrad och övrigt mående. Funktionsförmågan kan variera mycket inom samma dygn, vilket gör det svårt att planera vardagen.

Stelhet och andra svårigheter med rörelse

Lewykroppssjukdom medför ofta liknande rörelsestörningar som vid Parkinsons sjukdom. Dessa inkluderar styvhet, stelhet, långsamhet och balansproblem. På grund av försämrad finmotorik kan det till exempel vara svårt att knäppa skjortknappar eller knyta skosnören.

Till gångsvårigheterna hör förkortad steglängd samt minskade medrörelserrörelser, vilket märks på att armarna inte svänger avspänt i takt med gången. Det vilotremor som är typiskt för Parkinsons sjukdom är ovanligare. Vid Lewykroppssjukdom kan även upprepade fall och svimningar förekomma samt medvetandestörningar av okänd orsak.

Oroliga drömmar

Personer med Lewykroppssjukdom sover ofta oroligt. De kan ha mardrömmar, ge ifrån sig ljud och röra kraftigt på sina lemmar. Maken eller makan har ofta observerat sömnstörningarna redan flera år innan andra symtom börjat. När en frisk människa drömmer har hennes centrala nervsystem ställt in sig i ett tillstånd där de viljestyrda musklerna är förlamade så att personen inte kan bete sig enligt sina drömmar, som att skrika eller försvara sig mot en inbillad angripare. Hos personer med Lewykroppssjukdom fungerar denna hämmningsmekanism inte alltid. Beteendet som följer drömmarna kan vara så våldsamt att den anhöriga som försöker lugna personen är i fara.

Aktuell forskning

Aktuell forskning har bekräftat REM-sömnbeteendestörningens ställning som ett tidigt symtom på Lewykroppssjukdom. Störningen kan uppträda i flera år eller till och med årtionden innan de kognitiva symtomen börjar, och att identifiera den i tid möjliggör noggrannare uppföljning och förberedelse.

Inom diagnostiken kan alfa-synukleinets SAA-test (seed amplification assay) skilja Lewykroppssjukdom från Alzheimers sjukdom med över 90 procents noggrannhet. Testet är ännu inte i rutinbruk, men det representerar ett betydande framsteg mot mer exakt diagnostik under livstiden.

Skillnader mellan Alzheimers sjukdom och Lewykroppssjukdom, två vanliga progressiva minnessjukdomar som bryter ner hjärnan