Hur påverkar minnessjukdom växelverkan?

I och med minnessjukdomen förändras en persons förmåga att uttrycka sig och förstå andras budskap. Vi går igenom de vanligaste konsekvenserna, men det är viktigt att komma ihåg att de alltid yttrar sig individuellt. Även om det finns utmaningar i växelverkan kvarstår behovet av kontakt med andra ofta oförändrat.

Fortsätt läsa nedan

Ordrelaterade svårigheter

Svårigheter att hitta rätt ord

För att benämna ord krävs ett omfattande neuralt nätverk. Därför är ordfinnandesvårigheter vanliga och de kan även höra till de första symtomen på minnessjukdom. Ordfinnandesvårigheter kan visa sig på följande sätt:

Talet blir långsammare
Personen med minnessjukdom använder rikligt med omskrivningar. Till exempel rollatorn i stället säger hen gånghjälpmedel eller det som jag stöder mig på.
Talturen hos personen med minnessjukdom blir längre när hen beskriver det hen menar med många ord.
Personen med minnessjukdom använder fler pronomen i sitt tal. Till exempel Kaija, hemma och på kvällen i stället säger hen hen, där och då.
Personen med minnessjukdom använder fel ord. Ordet hen använder betyder en annan sak än det ord hen eftersöker, men:
- tillhör samma begreppskategori. Till exempel skjortans i stället säger hen byxor, eftersom de båda är kläder.
- har en liknande ljudstruktur. Till exempel passets säger personen som lever med minnessjukdom i stället väska.

Personen med minnessjukdom kan också använda ord eller ljud som inte betyder någonting.

Förenkling av talet och utarmning av innehållet

Ordförrådet hos personen som lever med minnessjukdom krymper
Grammatiken förenklas. Personen med minnessjukdom kan använda enbart korta och tydliga meningar.
Samtalsämnena minskar. Personen med minnessjukdom kanske bara talar om mycket konkreta och bekanta ämnen, som mat och väder.
Talets betydelseinnehåll minskar. Även om personen som lever med minnessjukdom talar mycket eller talet ytligt sett låter flytande, kan det innehålla väldigt lite sakinnehåll.
Användningen av frasartade uttryck ökar. Personen med minnessjukdom kan upprepa bekanta talesätt, som inte sant vad ska man säga eller säg inte mer.
I slutskedet kan personen som lever med minnessjukdom sluta tala helt. Detta tillstånd kallas mutism.

Förståelsesvårigheter

En person med minnessjukdom kan ha:

Svårigheter att förstå ords betydelser
Svårigheter att följa och förstå en berättelse och dess detaljer. Det kan bero på en försvagad förmåga att förstå orsakssamband eller på att tidigare händelser i berättelsen inte stannar i minnet.
Svårigheter att förstå komplicerade grammatiska strukturer. Personen med minnessjukdom förstår inte nödvändigtvis om man frågar Du vill inte gå ut? Frågan kan dock bli förstådd om den formuleras som Vill du gå ut?.
Svårigheter att förstå sarkasm
Svårigheter att förstå humor
Svårigheter att förstå metaforer. Till exempel om samtalspartnern berättar att hen fått en börda av axlarna, förstår personen som lever med minnessjukdom inte nödvändigtvis att det inte handlar om fysiskt bärande.

Samtalssvårigheter

Det är svårt för personen som lever med minnessjukdom att hänga med i gruppdiskussioner, eftersom det är krävande att dela uppmärksamheten mellan flera samtidiga talare.
Personen med minnessjukdom talar om ämnen som inte passar situationen. Hen kan till exempel berätta detaljerat om sina barndomsminnen i en situation där det inte är relevant.
Personen med minnessjukdom talar om ämnen som inte passar situationen. Hen kan till exempel kommentera samtalspartnerns utseende på ett sätt som strider mot sociala normer.
Det är svårt för personen som lever med minnessjukdom att ta ögonkontakt eller upprätthålla den under ett samtal.
Personen med minnessjukdom har problem med turtagning i samtal.
Känslan för samtalspartnern minskar hos personen som lever med minnessjukdom.
Särskilt i början kan talproduktionen hos personen som lever med minnessjukdom vara överdriven. Detta kallas också taltryck.
När personen som lever med minnessjukdom blir medveten om svårigheterna med samtal, drar hen sig undan sociala situationer.

Upprepning

I talet hos personen som lever med minnessjukdom kan det förekomma:

Ekolali. Detta innebär ofrivillig ekande upprepning av en annan persons tal. Till exempel när en anhörig frågar Vill du ha kaffe? svarar personen med minnessjukdom inte på frågan, utan upprepar Vill du ha kaffe?
Palilali. Detta innebär en störning som gör att personen upprepar sina egna ord eller meningar.
Upprepat frågande om samma saker.
Perseverationer. Det innebär att personen fastnar vid att upprepa samma ord eller uttryck utan att kunna gå vidare i talet.

Vilka förmågor bevaras vanligtvis längst?

Att förstå och producera enkla meningar
Förmågan att svara på frågor bevaras vanligtvis längre än förmågan att själv komma på samtalsämnen
Att förstå konkreta och enkla ord. Även om personen som lever med minnessjukdom inte förstår ordet jeans, kan hen förstå vad som menas med byxor.
Att förstå och kommentera saker som händer här och nu. Till exempel kan fåglar som syns genom fönstret just då vara ett trevligt samtalsämne.
Sociala rutiner, som att hälsa och tacka
Tidigt inlärda språkformer. Särskilt utantill lärda saker, som sånger, ramsor och dikter, kan lätt komma tillbaka i minnet.
Icke-verbal kommunikation. Även om personen som lever med minnessjukdom inte skulle förstå tal, kan hen vara känslig för att uppfatta andras känslolägen och följa till exempel tonvikter, röstlägen och ansiktsuttryck. Hen själv kan kommunicera till exempel genom leenden, skratt, gråt, att rynka pannan, gestikulera och peka på saker. Att tillbringa tid tillsammans med en närstående och till exempel hålla hand kan vara lika viktigt som förr, även om möjligheten att samtala inte längre finns.