Kunskapsinslag

Lättläst språk främjar jämlikhet

Med hälsolitteracitet avses de kognitiva och sociala färdigheter som en individ behöver för att få, förstå och använda information som är väsentlig för den egna hälsan. Utöver traditionell läs- och skrivkunnighet omfattar dessa till exempel förståelse av hälsovårdssystemets och människokroppens funktion samt sjukdomar och deras symtom.

-Ett enkelt exempel på problem med hälsolitteracitet är att det för en del är svårt att förstå läkemedelsförpackningarnas bipacksedlar, berättade Jennifer R. van den Broeke, som presenterade holländska verksamhetsmodeller.

-Information måste erbjudas i tydlig och tillgänglig form. Jag vill som forskare och lärare vara med och producera lättlästa material på olika språk, sade Camilla Lindholm.

Det finns också behov av videor.

-För personer utan läskunnighet är lättläst språk lika obegripligt som vilket språk som helst, påminde Päivi Majaniemi från Finlands Romaniförening. Hon önskade också att man vid produktionen av material beaktade målgruppens kultur.

-Till exempel våra romer tittar inte på andra material än sådana där det finns romer med. Det är också bra om patienten inte är ensam i dem, utan att det också finns familj och släkt runtomkring. Upplevelsen av att personen inte ensam tar emot tjänsten, utan att hela gemenskapen är med hen, gör saken genast tryggare.

Inom Etnimu-verksamheten bygger man ett kultursensitivt arbetssätt som beaktar de särskilda behoven hos personer med etnisk och kulturell bakgrund, mellan äldre, deras närstående, yrkesverksamma inom social- och hälsovården samt läroanstalter. Diskussionstillfällets huvudtema i Paasitorni i Helsingfors den 18.9.2019 var "Hur tryggar man i Finland i framtiden möjligheten för personer tillhörande etniska minoritetsgrupper att komma med i den inledande kartläggningen av minnessjukdomar?".

En av utmaningarna gäller minnestester. Det vanligaste verktyget för kognitiv screening i Finland är MMSE-testet, som är mycket stelt och kulturbundet. Översättningarna från det engelskspråkiga originaltestet varierar mycket till sitt innehåll.

-Det finns frågor som det kan vara omöjligt för en person med annan kulturell bakgrund att svara rätt på. Till exempel kan det vara svårt för rysktalande att förstå frågan "I vilket landskap befinner vi oss?". Kinesisktalande får svårigheter redan vid den första frågan. Om man på frågan "Vilket år är det nu?" svarar "Tigerns år" får man enligt reglerna noll poäng, konstaterade Siiri Jaakson, huvudplanerare för Etnimu-verksamheten.

Det är viktigt att komma ihåg att den åldrande befolkningen inte är en enhetlig grupp, utan består av olika grupper och individer. Språket spelar en viktig roll i bemötandet av personer med minnessjukdom, eftersom det inlärda språket ofta försvinner i och med minnessjukdomen och modersmålet kvarstår.

Videoinspelningen av tillfället kan ses här länk.

Se även dessa