{"id":4805,"date":"2019-09-12T10:51:42","date_gmt":"2019-09-12T07:51:42","guid":{"rendered":"https:\/\/memocate.com\/?page_id=4805"},"modified":"2026-03-23T10:05:10","modified_gmt":"2026-03-23T08:05:10","slug":"validaatiomenetelma","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/memocate.com\/sv\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/","title":{"rendered":"Validationsmetoden"},"content":{"rendered":"

Validationsmetoden<\/h1>\n<\/div><\/div>

Den amerikanska socialterapeuten Naomi Feil b\u00f6rjade p\u00e5 1960-talet utveckla validationsmetoden, som revolutionerade v\u00e5rden av personer med minnessjukdom genom att tillf\u00f6ra m\u00e4nsklighet och en djup f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r deras upplevelsev\u00e4rld. M\u00e5nga yrkesverksamma inom v\u00e5rden tog validationsmetoden i bruk, men att f\u00f6rst\u00e5 dess grundprinciper hj\u00e4lper \u00e4ven anh\u00f6riga att skapa en b\u00e4ttre kontakt.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>

Forts\u00e4tt l\u00e4sa nedan<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
<\/span><\/div>

Det centrala i validationsmetoden \u00e4r att acceptera personer med minnessjukdom precis som de \u00e4r.<\/h4><\/div><\/div><\/div>

I \u00e5lderdomen g\u00f6rs livets bokslut<\/h2>\n<\/div><\/div>

Validationsmetoden grundar sig p\u00e5 den behavioristiska, analytiska och humanistiska psykologins grundprinciper. En av bakgrundsteorierna \u00e4r psykoanalytikern och forskaren Erik Eriksons syn p\u00e5 m\u00e4nniskans livscykel. Enligt Erikson har varje \u00e5ldersperiod i m\u00e4nniskans liv sin egen uppgift, och att utf\u00f6ra den p\u00e5 en tillr\u00e4cklig niv\u00e5 \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att framg\u00e5ngsrikt kunna m\u00f6ta n\u00e4sta livsfas uppgift.<\/p>\n

\u00c5lderdomens livsuppgift \u00e4r att g\u00f6ra livets bokslut, och om man lyckas med det finner man en k\u00e4nsla av integritet. En person som framg\u00e5ngsrikt har gjort sitt livsbokslut blickar tillbaka utan skam, skuld, bitterhet eller r\u00e4dsla.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>

Pirkko lyckades med sitt livsbokslut. Hon accepterar sig sj\u00e4lv och sitt liv som det \u00e4r. Tillbakablickarna v\u00e4cker varma k\u00e4nslor och hon m\u00e5r bra.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>

Vem l\u00e4mpar sig validationsmetoden b\u00e4st f\u00f6r?<\/h2>\n<\/div><\/div>

Validationsmetoden l\u00e4mpar sig b\u00e4st vid bem\u00f6tande av \u00e4ldre personer med minnessjukdom som har kommit till detta sista skede, livets bokslut, men inte har uppn\u00e5tt en k\u00e4nsla av integritet. De har ofta levt ett relativt lyckligt liv, men alltid f\u00f6rnekat allvarliga kriser och avvisat de negativa k\u00e4nslor som h\u00f6r samman med dem.<\/p>\n

Deras nutid domineras av starka k\u00e4nslol\u00e4gen och inlevelse i minnesbilder fr\u00e5n det f\u00f6rflutna. Genom dessa tv\u00e5 fenomen str\u00e4var de efter att l\u00f6sa utmaningar som de tidigare inte har konfronterat. Detta g\u00e5r vi nu igenom lite mer i detalj.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>

F\u00f6r\u00e4ndringar i beteende och k\u00e4nsloliv har sin mening<\/h2>\n<\/div><\/div>
<\/span><\/div>

F\u00f6rnekande av k\u00e4nslor skadar<\/h4><\/div><\/div><\/div>

Bakom validationsmetoden finns ocks\u00e5 analytiska psykologins grundare Carl Jungs tanke om att k\u00e4nslor som har uttryckts, medvetandegjorts och som en p\u00e5litlig lyssnare har bekr\u00e4ftat, f\u00f6rsvagas. D\u00e4remot st\u00e4rks k\u00e4nslor som f\u00f6rnekas. Obefogad r\u00e4dsla som trycks undan och inte till\u00e5ts att uttryckas kan \u00f6ka till panik\u00e5ngest. Ilska som inte f\u00e5r komma till uttryck kan v\u00e4xa till raseri. Sorg som man inte gett rum kan f\u00f6rdjupas till depression.<\/p>\n

K\u00e4nslorna hos en person med minnessjukdom sv\u00e4mmar ofta \u00f6ver okontrollerat. Inom validationsmetoden anser man att personen har visdom att uttrycka sina k\u00e4nslor fritt f\u00f6r att ocks\u00e5 kunna bearbeta dem. Att respektera k\u00e4nslorna och lyssna med uppskattning hj\u00e4lper personen med minnessjukdom att uppn\u00e5 sinnesro f\u00f6re sin d\u00f6d.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>

Desorienteringen rymmer visdom<\/h4><\/div><\/div><\/div>

Minnessjukdom medf\u00f6r desorientering, som ocks\u00e5 kan kallas f\u00f6rvirring eller st\u00f6rning i uppfattningen av tid, plats och omgivning. N\u00e4r minnessjukdomen framskrider blir omv\u00e4rlden suddigare, m\u00e4nniskan v\u00e4nder sig in\u00e5t och det f\u00f6rflutna ers\u00e4tter nuet. \u00c4ven detta anses inom validationsterapin ha en s\u00e4rskild mening. Starka minnesbilder fr\u00e5n det f\u00f6rflutna erbjuder \u00e5 ena sidan en m\u00f6jlighet att l\u00f6sa obearbetade utmaningar och \u00e5 andra sidan f\u00f6rebygger de tristess.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>

M\u00e4nniskan beh\u00f6ver stimulans och impulser f\u00f6r att h\u00e5lla sig vid liv. Med hj\u00e4lp av sina minnen kan personen som lever med minnessjukdom skapa stimulans \u00e5t sig sj\u00e4lv.<\/h4><\/div><\/div><\/div>

Desorienteringen skyddar personen med minnessjukdom genom att erbjuda en m\u00f6jlighet att fly fr\u00e5n pl\u00e5gsamma k\u00e4nslor av onyttighet och ensamhet i nuet. Personen med minnessjukdom \u00e5terkallar det f\u00f6rflutna, eftersom hen d\u00e5 upplevde sig som nyttig, produktiv och \u00e4lskad. Genom att \u00e5teruppleva det f\u00f6rflutna \u00e5terst\u00e4ller hen sin v\u00e4rdighet, sin identitet och meningen med sitt liv.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>
<\/span><\/div>

Personen med minnessjukdom tvingas inte in i nuets verklighet<\/h4><\/div><\/div><\/div>

Inom validationsterapin f\u00f6rs\u00f6ker man inte binda personen som lever med minnessjukdom till nuet. Om personen som lever med minnessjukdom s\u00e4ger saker som objektivt sett inte st\u00e4mmer, f\u00f6rs\u00f6ker man inte korrigera dem. Samtalspartnerns uppgift \u00e4r snarare att lyssna respektfullt och be personen som lever med minnessjukdom att ber\u00e4tta mer.<\/p>\n

Samtalspartnern beh\u00f6ver dock inte l\u00e5tsas vara av samma \u00e5sikt. Det r\u00e4cker att hen empatiskt st\u00e4ller sig vid sidan av personen med minnessjukdom som medvandrare p\u00e5 det f\u00f6rflutnas stigar. K\u00e4nslorna analyseras inte heller och man f\u00f6rv\u00e4ntar sig inte att personen med minnessjukdom ska l\u00e4ra sig nya beteendem\u00f6nster eller g\u00f6ra aha-upplevelser. En \u00e4ldre person med minnessjukdom ska inte behandlas som ett barn och man ska inte f\u00f6rv\u00e4nta sig att hens tankef\u00f6rm\u00e5ga ska utvecklas.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>

Minnessjukdomens olika faser<\/h2>\n<\/div><\/div>

Inom validationsmetoden anses minnessjukdom och s\u00e4rskilt den desorientering som h\u00f6r till den ha fyra olika faser. Varje fas har sina egna fysiska och psykologiska s\u00e4rdrag. Faserna \u00e4r:<\/p>\n

1. Malorientering<\/strong>
\n2. Tidsf\u00f6rvirring<\/strong>
\n3. Fasen med upprepade r\u00f6relser
\n<\/strong>4. Vegetationsfasen<\/strong><\/p>\n

H\u00e4rn\u00e4st g\u00e5r vi igenom faserna en i taget och ber\u00e4ttar sedan om metoder f\u00f6r att st\u00f6dja personer med minnessjukdom i de olika faserna.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/h3>\n

<\/h3>\n

<\/h3>\n

<\/h3>\n

F\u00f6rsta fasen: malorientering<\/h3>\n<\/div><\/div>

F\u00f6rnekande av minnesproblem, kontroll \u00f6ver situationer, kyligt sakligt beteende, skuldbel\u00e4ggning av andra och hamstring av f\u00f6rem\u00e5l.<\/strong><\/p>\n

En person med minnessjukdom i malorienteringsfasen f\u00f6rnekar att minnesproblemen existerar. Hen hittar p\u00e5 historier f\u00f6r att d\u00f6lja gl\u00f6mska och sk\u00e4ms om gl\u00f6mskan uppt\u00e4cks. Hen h\u00e5ller sig strikt fast vid nuets verklighet och vill kontrollera situationerna, reda ut saker grundligt, h\u00e5lla fast vid ordning och l\u00e4gga saker p\u00e5 sina r\u00e4tta platser. Hen uppskattar kyligt sakligt beteende och tycker inte om ber\u00f6ring eller intensiv \u00f6gonkontakt. Hen undviker att uttrycka k\u00e4nslor och uppskattar tal, slutledningsf\u00f6rm\u00e5ga och f\u00f6rnuftigt t\u00e4nkande.<\/p>\n

En person som lever med minnessjukdom i malorienteringsfasen f\u00f6ljer strikt det sociala samh\u00e4llets regler. Det finns dock ett undantag: hen har ett behov av att i dold form uttrycka konflikter fr\u00e5n sitt tidigare liv. Hen anv\u00e4nder m\u00e4nniskor i nuet som symboler f\u00f6r m\u00e4nniskor fr\u00e5n det f\u00f6rflutna. Till exempel kan grannen f\u00f6r en \u00e4ldre kvinna som anklagar grannen f\u00f6r att ha stulit hennes underkl\u00e4der representera en syster som hon alltid var avundsjuk p\u00e5.<\/p>\n

F\u00f6r att skaffa sig r\u00e4tt eller skydda sig mot starka k\u00e4nslor klandrar och anklagar hen andra m\u00e4nniskor. Till exempel vid en n\u00e4rst\u00e5endes d\u00f6d anklagar hen v\u00e5rdpersonalen, och n\u00e4r h\u00e5ret tunnas ut med \u00e5ldern upplever hen att det beror p\u00e5 ett misstag av fris\u00f6ren.<\/p>\n

I malorienteringsfasen blir m\u00e5nga hamstrare. F\u00f6r att kunna beh\u00e5lla kontrollen i kampen mot f\u00f6rlusten av kontrollf\u00f6rm\u00e5ga b\u00f6rjar de samla p\u00e5 till exempel \u00e4pplen, tidningar, sockerbitar eller s\u00e4kerhetsn\u00e5lar.<\/p>\n

Yttre k\u00e4nnetecken f\u00f6r malorienteringsfasen \u00e4r sp\u00e4ndhet i ansiktets och kroppens muskler, framskjuten haka, stram mun och ytlig andning. Armarna \u00e4r ofta i kors och ett finger eller en hand ofta utstr\u00e4ckt. R\u00f6sten \u00e4r klar, stark, gn\u00e4llig eller g\u00e4ll. Personen h\u00e5ller ofta h\u00e5rt fast i jackan, k\u00e4ppen eller handv\u00e4skan.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/h3>\n

<\/h3>\n

<\/h3>\n

<\/h3>\n

Andra fasen: tidsf\u00f6rvirring<\/h3>\n<\/div><\/div>

Tillbakadragande till minnen, gl\u00f6mska av fakta och starkt k\u00e4nslouttryck.<\/strong><\/p>\n

Personen \u00f6verg\u00e5r till tidsf\u00f6rvirringsfasen n\u00e4r de fysiska och sociala f\u00f6rlusterna som minnessjukdomen medf\u00f6r blir f\u00f6r stora. I detta skede f\u00f6rm\u00e5r hen inte l\u00e4ngre h\u00e5lla fast vid verkligheten, ger upp, drar sig in\u00e5t och lever i sina minnen. Hen gl\u00f6mmer det som nyligen h\u00e4nt, men minns v\u00e4l h\u00e4ndelser fr\u00e5n det f\u00f6rflutna som \u00e4r pr\u00e4glade av starka k\u00e4nslor. Hen kan bara koncentrera sig p\u00e5 en sak en kort stund.<\/p>\n

N\u00e4r fakta gl\u00f6ms bort kan hen fortfarande uttrycka sina k\u00e4nslol\u00e4gen. Hen \u00e5terv\u00e4nder till allm\u00e4nm\u00e4nskliga grundk\u00e4nslor: k\u00e4rlek, hat, r\u00e4dsla f\u00f6r att skiljas fr\u00e5n andra och kamp f\u00f6r att bevara sin identitet. Hen kan uttrycka dessa kraftfullt, till exempel genom att gr\u00e5ta.<\/p>\n

Hen f\u00f6rlorar kommunikationsf\u00f6rm\u00e5gan och de sociala f\u00e4rdigheterna. Hen kan anv\u00e4nda egensinniga ordformer skapade av tidiga minnen, vars inneb\u00f6rd andra inte f\u00f6rst\u00e5r. \u00c4ven pronomen vars syftning f\u00f6rblir oklar f\u00f6r \u00e5h\u00f6raren \u00e4r vanliga. Till exempel kan \"hen\" syfta p\u00e5 Gud, fadern, dj\u00e4vulen och det egna jaget. Bland samtalspartner urskiljer hen noggrant vem som \u00e4r \u00e4kta och vem som l\u00e5tsas. M\u00e4nniskor och saker i nuet ser hen som symboler, det vill s\u00e4ga nycklar till det f\u00f6rflutna.<\/p>\n

Fysiska k\u00e4nnetecken f\u00f6r tidsf\u00f6rvirringsfasen \u00e4r avsp\u00e4nda muskler och graci\u00f6sa r\u00f6relser. \u00d6gonen \u00e4r ofta klara och blicken vandrande, stirrande in i fj\u00e4rran. Andningen \u00e4r l\u00e5ngsam och j\u00e4mn. R\u00f6relserna \u00e4r l\u00e5ngsamma, vandrande och s\u00f6kande efter riktning.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/h3>\n

<\/h3>\n

<\/h3>\n

<\/h3>\n

Tredje fasen: fasen med upprepade r\u00f6relser<\/h3>\n<\/div><\/div>

Medvetenheten om sig sj\u00e4lv minskar, undantr\u00e4ngda k\u00e4nslor stiger till ytan allt starkare och samma r\u00f6relse eller ljud upprepas om och om igen.<\/strong><\/p>\n

Personen med minnessjukdom drar sig tillbaka till r\u00f6relser och ljud som hen har l\u00e4rt sig f\u00f6re talets utveckling. Samma ljud eller r\u00f6relse upprepas om och om igen. Hen kan vandra fram och tillbaka, gunga eller dansa. H\u00e4nder och fingrar kan sl\u00e5, klappa eller \u00f6ppna och st\u00e4nga knappar om och om igen.<\/p>\n

Personen med minnessjukdom producerar ofta ordl\u00f6sa ljud som nynning, smackande eller j\u00e4mrande, och talet \u00e4r i regel inte l\u00e4ngre tydligt. \u00c4ven om f\u00f6rm\u00e5gan att bilda ord vid tal \u00e4r f\u00f6rsvagad, kan hen \u00e4nd\u00e5 kunna sjunga en s\u00e5ng inl\u00e4rd i tidig barndom fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut. Det finns kraft att dansa eller sjunga, men inte att tala eller t\u00e4nka.<\/p>\n

Genom att upprepa samma ljud eller r\u00f6relse v\u00e5rdar personen som lever med minnessjukdom sig sj\u00e4lv. Den upprepade aktiviteten h\u00e5ller hen vid liv, ger v\u00e4lbehag, d\u00e4mpar upphetsning och leda samt st\u00e4rker k\u00e4nslan av existens. Den lyfter ocks\u00e5 fram k\u00e4nslor kopplade till det f\u00f6rflutnas konflikter och erbjuder m\u00f6jlighet att bearbeta dem. K\u00e4nslor som undertryckts under hela livet, som skam, skuld, ilska eller sexuell lust, stiger ofta i detta skede allt starkare till ytan. Personen med minnessjukdom gr\u00e5ter ocks\u00e5 l\u00e4tt.<\/p>\n

Medvetenheten om sig sj\u00e4lv och f\u00f6rm\u00e5gan att uppfatta den egna kroppen i f\u00f6rh\u00e5llande till det omgivande rummet f\u00f6rsvagas. Personen med minnessjukdom reagerar inte p\u00e5 tal om det inte kombineras med n\u00e4rhet, respektfull ber\u00f6ring, varm r\u00f6stton eller \u00f6gonkontakt. Hen \u00e4r i v\u00e4xelverkan bara n\u00e4r hen upplever relationen som k\u00e4rleksfull, respektfull och \u00e4kta.<\/p>\n

Fysiska k\u00e4nnetecken f\u00f6r fasen med upprepade r\u00f6relser \u00e4r slutna \u00f6gon eller vandrande blick. Musklerna \u00e4r avsp\u00e4nda och r\u00f6relserna graci\u00f6sa och omedvetna. Personen har ofta f\u00f6rlorat f\u00f6rm\u00e5gan att kontrollera bl\u00e5s- och tarmfunktionen. Andningen \u00e4r j\u00e4mn och rytmisk. R\u00f6sten \u00e4r l\u00e5g och melodisk.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/h3>\n

<\/h3>\n

<\/h3>\n

<\/h3>\n

Fj\u00e4rde fasen: vegetationsfasen<\/h3>\n<\/div><\/div>

Fullst\u00e4ndigt tillbakadragande fr\u00e5n omv\u00e4rlden<\/strong><\/p>\n

Med validationsterapi och andra bem\u00f6tandes\u00e4tt som respekterar m\u00e4nniskov\u00e4rdet str\u00e4var man efter att f\u00f6rhindra att personen med minnessjukdom sjunker in i vegetationsfasen. I vegetationsfasen ger personen med minnessjukdom upp f\u00f6rs\u00f6ket att l\u00f6sa oavslutade fr\u00e5gor och st\u00e4nger den omgivande v\u00e4rlden helt ute. Hen uttrycker inga som helst k\u00e4nslor och k\u00e4nner inte igen sina n\u00e4rst\u00e5ende. Andra kan inte veta vad som r\u00f6r sig i hens sinne.<\/p>\n

I vegetationsfasen \u00e4r personens \u00f6gon mestadels slutna, irrande eller tomma. R\u00f6relserna \u00e4r knappt m\u00e4rkbara och hen \u00e4r inte medveten om sin kropp. Musklerna \u00e4r avsp\u00e4nda och hen sitter hopsjunken i stolen eller vilar i fosterst\u00e4llning i s\u00e4ngen. Det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att \u00e4ven om personen som lever med minnessjukdom inte l\u00e4ngre reagerar p\u00e5 omv\u00e4rlden, beh\u00f6ver hen fortfarande ber\u00f6ring, omsorg och uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>

Att bem\u00f6ta en person med minnessjukdom med validationsmetodens medel<\/h2>\n<\/div><\/div>

Metoder som passar f\u00f6r malorienteringsfasen<\/h3>\n<\/div><\/div>
<\/span><\/div>

Fokusera din egen energi<\/h4><\/div><\/div><\/div>

Personer med minnessjukdom i malorienteringsfasen \u00e4r ofta s\u00e5rande och elaka och driver bort andra m\u00e4nniskor. I v\u00e4xelverkan med en person med minnessjukdom i malorienteringsfasen l\u00f6nar det sig att str\u00e4va efter att inte ta f\u00f6rol\u00e4mpningarna personligt och att fundera p\u00e5 s\u00e4tt att bearbeta sina egna k\u00e4nslor senare.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>

Respektera personens behov av n\u00e4rhet och integritet<\/h4><\/div><\/div><\/div>

I malorienteringsfasen undviker m\u00e5nga n\u00e4rhet. Personen med minnessjukdom kanske till exempel till\u00e5ter en handskakning eller en mild ber\u00f6ring av underarmen, men undviker en kram. Observera var hens gr\u00e4nser g\u00e5r och respektera dem. Var f\u00f6rst\u00e5ende om hen upplever ett behov av st\u00f6rre personligt utrymme \u00e4n vanligt.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>

F\u00f6rs\u00f6k inte avsl\u00f6ja hens f\u00f6rsvarsmekanismer, f\u00f6r att inte ber\u00f6va hen sin v\u00e4rdighet<\/h4><\/div><\/div><\/div>

Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att en person som lever med minnessjukdom i malorienteringsfasen beh\u00f6ver de beteendem\u00f6nster hen anv\u00e4nder f\u00f6r att klara sig. De \u00e4r hens enda s\u00e4tt att uttrycka sina k\u00e4nslor. Det \u00e4r meningsl\u00f6st att f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6vertyga hen om till exempel det of\u00f6rnuftiga i att samla saker eller att f\u00e5 hen att erk\u00e4nna att minnet har f\u00f6rs\u00e4mrats. I st\u00e4llet f\u00f6r att argumentera, fokusera p\u00e5 att lyssna utan att d\u00f6ma.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>

Hj\u00e4lp personen som lever med minnessjukdom att f\u00f6rest\u00e4lla sig motsatsen<\/h4><\/div><\/div><\/div>

Fr\u00e5ga till exempel om det fenomen som personen med minnessjukdom beskriver aldrig uteblir.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>
<\/span><\/div>

Minns tillsammans<\/h4><\/div><\/div><\/div>

Att minnas det f\u00f6rflutna kan \u00e5terst\u00e4lla gamla \u00f6verlevnadsstrategier som \u00e4r till nytta \u00e4ven i nuet. Orden \"alltid\" och \"aldrig\" kan utl\u00f6sa tidiga minnen.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>

Metoder som passar f\u00f6r malorientering, tidsf\u00f6rvirring och fasen med upprepade r\u00f6relser<\/h3>\n<\/div><\/div>
<\/span><\/div>

Anv\u00e4nd fr\u00e5gorna: \"vem, vad, var, n\u00e4r och hur\"<\/h4><\/div><\/div><\/div>

\u00c4ven om personen med minnessjukdom ber\u00e4ttar saker som objektivt sett inte st\u00e4mmer, f\u00f6rneka dem inte. Kom ih\u00e5g att sakerna \u00e4r verkliga f\u00f6r hen. Be i st\u00e4llet personen som lever med minnessjukdom att ber\u00e4tta mer. Du kan agera p\u00e5 samma s\u00e4tt som en reporter som vill f\u00e5 en s\u00e5 noggrann bild av saken som m\u00f6jligt.<\/p>\n

H\u00e5ll dig till det sakinneh\u00e5ll hen uttrycker och undvik k\u00e4nslor. Behandla k\u00e4nslor bara om personen som lever med minnessjukdom sj\u00e4lv uttrycker dem. Undvik ocks\u00e5 fr\u00e5gan \"varf\u00f6r\", eftersom den kr\u00e4ver ett intellektuellt svar som hen p\u00e5 grund av sin sjukdom kanske inte klarar av.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>
<\/span><\/div>

St\u00e4ll extremfr\u00e5gor<\/h4><\/div><\/div><\/div>

Fr\u00e5ga personen med minnessjukdom hur det hen uttrycker yttrar sig i sin mest extrema form.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>
<\/span><\/div>

Omformulera ber\u00e4ttelsen fr\u00e5n personen med minnessjukdom<\/h4><\/div><\/div><\/div>

Lyssna noga p\u00e5 ber\u00e4ttelsen fr\u00e5n personen med minnessjukdom och upprepa dess k\u00e4rnpunkter med samma ord.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>
<\/span><\/div>

Anv\u00e4nd det prim\u00e4ra sinnet<\/h4><\/div><\/div><\/div>

M\u00e4nniskan har syn-, h\u00f6rsel-, muskel-, r\u00f6relse- och k\u00e4nselsinne. I sp\u00e4dbarns\u00e5ldern upplever vi omgivningens stimulans\u00f6verfl\u00f6d som \u00e5ngestframkallande och skyddar oss genom att fokusera v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 ett sinne och l\u00e4mna de \u00f6vriga med mindre uppm\u00e4rksamhet. Under hela v\u00e5rt liv f\u00e4ster vi mer uppm\u00e4rksamhet vid detta omedvetet valda sinne och det utvecklas starkare \u00e4n de andra sinnena.<\/p>\n

Fundera p\u00e5 vilket som \u00e4r det prim\u00e4ra sinnet hos din n\u00e4rst\u00e5ende med minnessjukdom. Om hen till exempel alltid har beundrat bildkonst och kunnat v\u00e4lja sina kl\u00e4der ton i ton, kan synsinnet vara hens prim\u00e4ra sinne. Om hen till exempel tycker om musik och lyssnar mycket p\u00e5 radio, kan h\u00f6rselsinnet vara starkare \u00e4n de andra sinnena. Hos den som tycker om dans och fysiskt arbete kan muskel-, r\u00f6relse- och k\u00e4nselsinnet vara starkast.<\/p>\n

N\u00e4r du har identifierat vilket som \u00e4r din n\u00e4rst\u00e5endes prim\u00e4ra sinne kan du f\u00e5 kontakt med hen genom att i ditt tal anv\u00e4nda ord och uttryck som h\u00e4nvisar till detta sinne. Nedan ser du exempel p\u00e5 s\u00e5dana. D\u00e4r finns ocks\u00e5 ett exempel p\u00e5 vad en anh\u00f6rig kunde svara om personen som lever med minnessjukdom skulle ber\u00e4tta att hen saknar sin barndomskatt.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>

Metoder som passar f\u00f6r tidsf\u00f6rvirring och fasen med upprepade r\u00f6relser<\/h3>\n<\/div><\/div>
<\/span><\/div>

L\u00e4r dig att identifiera k\u00e4nslol\u00e4get hos personen med minnessjukdom och att kommunicera p\u00e5 k\u00e4nsloplanet<\/h4><\/div><\/div><\/div>

F\u00f6rst \u00e4r det viktigt att l\u00e4ra sig identifiera k\u00e4nslol\u00e4gen hos personen med minnessjukdom. Det finns bara fyra grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga k\u00e4nslor som vi alla k\u00e4nner och uttrycker med varierande styrka. Dessa \u00e4r:<\/p>\n

1. K\u00e4rlek \/ v\u00e4lbehag \/ gl\u00e4dje \/ sexualitet
\n2. Irritation \/ raseri \/ hat \/ ilska
\n3. R\u00e4dsla \/ skuld \/ skam \/ \u00e5ngest
\n4. Sorg \/ bedr\u00f6velse \/ f\u00f6rtvivlan \/ bekymmer<\/p>\n

Man kan b\u00f6rja identifiera k\u00e4nslol\u00e4gen genom att observera p\u00e5 vilka s\u00e4tt personen med minnessjukdom uttrycker varje k\u00e4nsla. Rynkar hen till exempel pannan n\u00e4r hen \u00e4r irriterad eller blir blicken klarare n\u00e4r hen \u00e4r glad?<\/p>\n

Det underl\u00e4ttar att n\u00e5 v\u00e4xelverkan om du st\u00e4mmer in dig p\u00e5 samma v\u00e5gl\u00e4ngd som din n\u00e4rst\u00e5ende med minnessjukdom, det vill s\u00e4ga lever dig in i hens k\u00e4nslol\u00e4ge. D\u00e5 anpassar du dina egna ansiktsuttryck, gester, andning och r\u00f6stton till att motsvara personens k\u00e4nslol\u00e4ge. Du kan \u00f6va detta genom att t\u00e4nka p\u00e5 situationer i ditt eget liv d\u00e4r du har upplevt n\u00e5gon av de fyra grundk\u00e4nslorna. Vad upplevde du d\u00e5 och hur yttrade sig k\u00e4nslol\u00e4get hos dig?<\/p>\n

Du kan ocks\u00e5 s\u00e4tta ord p\u00e5 personens k\u00e4nslor och styra samtalet till de tankar och \u00e4mnen som ligger bakom dem. Som exempel en situation d\u00e4r personen som lever med minnessjukdom knyter sina h\u00e4nder och sl\u00e4par f\u00f6tterna nerv\u00f6st mot d\u00f6rren.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>

Metoder som passar f\u00f6r tidsf\u00f6rvirring och fasen med upprepade r\u00f6relser samt vegetationsfasen<\/h3>\n<\/div><\/div>
<\/span><\/div>

R\u00f6r vid och g\u00e5 n\u00e4ra<\/h4><\/div><\/div><\/div>

N\u00e4r minnessjukdomen framskrider \u00f6kar betydelsen av ber\u00f6ring och en annan m\u00e4nniskas fysiska n\u00e4rhet. Varm och respektfull ber\u00f6ring stimulerar och aktiverar nervceller samt v\u00e4cker behagliga minnen fr\u00e5n det f\u00f6rflutna.<\/p>\n

P\u00e5 grund av f\u00f6rsvagad syn och h\u00f6rsel kan det vara m\u00f6jligt att f\u00e5 kontakt bara p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll. P\u00e5 grund av eventuell f\u00f6rsn\u00e4vning av synf\u00e4ltet b\u00f6r man alltid n\u00e4rma sig personen med minnessjukdom rakt framifr\u00e5n. S\u00e4rskilt b\u00f6r man undvika att tala bakifr\u00e5n, eftersom det kan v\u00e4cka r\u00e4dsla. B\u00e4st kontakt f\u00e5r man i regel genom att kombinera ber\u00f6ring och \u00f6gonkontakt.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>

Anv\u00e4nd \u00e4kta, direkt och utdragen \u00f6gonkontakt<\/h4><\/div><\/div><\/div>

F\u00f6rutom fysisk ber\u00f6ring kan du ocks\u00e5 ber\u00f6ra med din blick. Det underl\u00e4ttar kontakten om era ansikten \u00e4r i samma h\u00f6jd. Om personen som lever med minnessjukdom sitter till exempel i rullstol, b\u00f6j dig ner eller s\u00e4tt dig ner f\u00f6r att kunna se hen rakt i \u00f6gonen. S\u00e4rskilt i vegetationsfasen kan enbart varm \u00f6gonkontakt r\u00e4cka f\u00f6r en lyckad v\u00e4xelverkan.<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>

Anv\u00e4nd en tydlig, l\u00e5g, varm och respektfull r\u00f6stton<\/h4><\/div><\/div><\/div>

Med hj\u00e4lp av diafragmaandning kan man producera en tydlig och omh\u00e4ndertagande r\u00f6st. R\u00e4tt r\u00f6stton \u00e4r viktig, eftersom grova r\u00f6ster kan orsaka tillbakadragande eller ilska. N\u00e4r h\u00f6rseln f\u00f6rsvagas kan det vara sv\u00e5rt att h\u00f6ra h\u00f6ga, tysta eller mjuka ljud.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>

<\/span><\/div><\/div>

Vid diafragmaandning fylls lungorna med luft \u00e4nda ner<\/h3>\n<\/div><\/div>

Diafragmaandning \u00e4r lugn och djup andning som utg\u00e5r fr\u00e5n mellang\u00e4rdet och hj\u00e4lper musklerna och sinnet att f\u00f6rbli avsp\u00e4nda. S\u00e4rskilt i stressande situationer kan vi om\u00e4rkligt \u00f6verg\u00e5 till ytligare, m\u00f6dosammare och t\u00e4tare andning som utg\u00e5r fr\u00e5n br\u00f6stkorgens muskler.<\/p>\n

En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna anpassa sitt eget andningss\u00e4tt \u00e4r medvetenhet om det. Medvetenheten kan du \u00f6ka med f\u00f6ljande \u00f6vning:<\/p>\n

1. St\u00e5 med rak rygg och avslappnat. Placera ena handflatan mitt p\u00e5 br\u00f6stkorgen och den andra p\u00e5 \u00f6vre delen av magen nedanf\u00f6r br\u00f6stkorgen.<\/p>\n

2. Observera vilken hand som r\u00f6r sig med andningen. Vid diafragmaandning r\u00f6r sig den nedre handen medan den \u00f6vre handen f\u00f6rblir stilla. Vid ytlig andning \u00e4r det tv\u00e4rtom.<\/p>\n

K\u00e4lla: Terveyskyl\u00e4.fi, Mielenterveystalo<\/strong><\/a><\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>

<\/span><\/div>

Anv\u00e4nd vaga pronomen i st\u00e4llet f\u00f6r ord du inte f\u00f6rst\u00e5r<\/h4><\/div><\/div><\/div>

N\u00e4r minnessjukdomen framskrider b\u00f6rjar personen ofta anv\u00e4nda allt fler ord som \u00e5h\u00f6raren inte f\u00f6rst\u00e5r. \u00c4ven om det \u00e4r oklart f\u00f6r dig vad din n\u00e4rst\u00e5ende f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4ga, kan du \u00e4nd\u00e5 visa intresse och be hen ber\u00e4tta mer. I st\u00e4llet f\u00f6r de ord du inte f\u00f6rst\u00e5r kan du anv\u00e4nda vaga pronomen som hen, det, de, n\u00e5gon <\/i>eller n\u00e5got.<\/i><\/p>\n<\/div><\/div>

<\/span><\/div>
<\/span><\/div>

Anv\u00e4nd musik, dikter och ramsor<\/h4><\/div><\/div><\/div>

S\u00e4rskilt s\u00e5dana ord, melodier och rim som personen med minnessjukdom har l\u00e4rt sig redan som barn bevaras l\u00e4nge i minnet, och genom dem kan man f\u00e5 kontakt \u00e4ven n\u00e4r samtal inte l\u00e4ngre lyckas. Personen med minnessjukdom kan \u00f6verraskande b\u00f6rja sjunga med i en bekant s\u00e5ng eller ta \u00f6gonkontakt n\u00e4r hen h\u00f6r en bekant dikt.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>

Detta kapitel grundar sig p\u00e5 Naomi Feils (1993) bok: V\/F Validaatio \u2013 Menetelm\u00e4 muistih\u00e4iri\u00f6isten vanhusten hoitoon. Den finskspr\u00e5kiga upplagan har utgivits av Vanhusty\u00f6n keskusliitto. Det amerikanska originalverket heter V\/F, Validation, The Feil Method, How To Help Disorientated Old-Old. Vi refererar verket i den m\u00e5n vi anser att det kan vara till hj\u00e4lp f\u00f6r anh\u00f6riga till personer med minnessjukdom.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>

Vill du l\u00e4ra dig mer om gott bem\u00f6tande av en person som lever med minnessjukdom?<\/h2>\n

Memocates utbildningar ger v\u00e5rdpersonal vid omsorgsboenden och n\u00e4rst\u00e5ende till personer som lever med minnessjukdom konkreta verktyg f\u00f6r trygg och respektfull v\u00e4xelverkan.<\/p>\n<\/div><\/div>

Bekanta dig med v\u00e5ra utbildningar<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div>
<\/span><\/div><\/div>

TunteVa-verksamhetsmodellen<\/h3>\n<\/div><\/div>

Om validationsmetoden \u00e4r obekant f\u00f6r dig sedan tidigare, kan TunteVa\u00ae-verksamhetsmodellen l\u00e5ta mer bekant. TunteVa \u00e4r en finl\u00e4ndsk verksamhetsmodell som skapades i slutet av 1980-talet med validationsmetoden som grund. Tampereen Kaupunkil\u00e4hetys ry har registrerat TunteVa-metoden, som \u00e4ven Vanhusty\u00f6n Keskusliitto har varit med om att utveckla. I Finland finns det v\u00e5rdinr\u00e4ttningar som arbetar enligt TunteVa-principerna samt TunteVa-utbildning riktad till v\u00e5rdpersonal.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>

Vad anser du om dessa relationsmodeller?<\/h2>\n<\/div><\/div>

K\u00e4nner du igen n\u00e5gon eller en blandning av flera modeller som din? Eller saknas n\u00e5gon viktig synvinkel i dessa?<\/p>\n<\/div><\/div>

Om du k\u00e4nde igen en relationsmodell som din, hur syns det i din vardag? Vad \u00e4r du n\u00f6jd med eller vad skulle du vilja f\u00f6r\u00e4ndra?<\/p>\n<\/div><\/div>

<\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/div>
<\/span><\/a><\/div>

V\u00e4xelverkan<\/a><\/h4>

V\u00e5rda saker som \u00e4r meningsfulla f\u00f6r din n\u00e4rst\u00e5ende<\/h3>\n

L\u00e4s mer <\/a><\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>

<\/span><\/a><\/div>

V\u00e4xelverkan<\/a><\/h4>

Tips fr\u00e5n Camilla Lindholm<\/h3>\n

L\u00e4s mer <\/a><\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>

<\/span><\/a><\/div>

Aktuellt<\/a><\/h4>

En far- eller morf\u00f6r\u00e4lder med minnessjukdom \u00e4r inget skr\u00e4ckv\u00e4sen<\/h3>\n

L\u00e4s mer <\/a><\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>

<\/div>

Har du ny forskningsinformation eller utvecklingsid\u00e9er f\u00f6r webbplatsen?<\/h2><\/div>
Kontakta oss<\/a><\/div><\/div><\/div>
<\/div><\/div>

Har du ny forskningsinformation eller utvecklingsid\u00e9er f\u00f6r webbplatsen?<\/h2><\/div>
Kontakta oss<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Yhdysvaltalainen sosiaaliterapeutti Naomi Feil aloitti 1960-luvulla kehitt\u00e4m\u00e4\u00e4n validaatiomenetelm\u00e4\u00e4, joka mullisti muistisairaiden hoitoty\u00f6n lis\u00e4ten siihen inhimillisyytt\u00e4 ja syv\u00e4\u00e4 ymm\u00e4rryst\u00e4 muistisairaiden kokemusmaailmasta. Lukuisat hoitoty\u00f6n ammattilaiset ottivat validaatiomenetelm\u00e4n k\u00e4ytt\u00f6\u00f6ns\u00e4, mutta sen perusperiaatteiden ymm\u00e4rt\u00e4minen auttaa my\u00f6s omaisia paremman yhteyden luomisessa.<\/p>","protected":false},"author":4,"featured_media":6466,"parent":836,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4805","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"\nValidaatiomenetelm\u00e4 \u2013 muistisairaan arvostava kohtaaminen | Memocate<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Validaatiomenetelm\u00e4 auttaa kohtaamaan muistisairaan tunteet ja tarpeet. Opi k\u00e4yt\u00e4nn\u00f6n periaatteet ja tutustu Memocaten koulutuksiin hoitohenkil\u00f6kunnalle.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/memocate.com\/sv\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Validaatiomenetelm\u00e4 \u2013 muistisairaan arvostava kohtaaminen | Memocate\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Validaatiomenetelm\u00e4 auttaa kohtaamaan muistisairaan tunteet ja tarpeet. Opi k\u00e4yt\u00e4nn\u00f6n periaatteet ja tutustu Memocaten koulutuksiin hoitohenkil\u00f6kunnalle.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/memocate.com\/sv\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Memocate\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-03-23T08:05:10+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/memocate.com\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/memocate-Validaatio-FB.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1200\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"628\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"22 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/vuorovaikutus\\\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\\\/validaatiomenetelma\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/vuorovaikutus\\\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\\\/validaatiomenetelma\\\/\",\"name\":\"Validaatiomenetelm\u00e4 \u2013 muistisairaan arvostava kohtaaminen | Memocate\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/vuorovaikutus\\\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\\\/validaatiomenetelma\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/vuorovaikutus\\\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\\\/validaatiomenetelma\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2019\\\/10\\\/memocate-Validaatio-FB.png\",\"datePublished\":\"2019-09-12T07:51:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-03-23T08:05:10+00:00\",\"description\":\"Validaatiomenetelm\u00e4 auttaa kohtaamaan muistisairaan tunteet ja tarpeet. Opi k\u00e4yt\u00e4nn\u00f6n periaatteet ja tutustu Memocaten koulutuksiin hoitohenkil\u00f6kunnalle.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/vuorovaikutus\\\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\\\/validaatiomenetelma\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/vuorovaikutus\\\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\\\/validaatiomenetelma\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/vuorovaikutus\\\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\\\/validaatiomenetelma\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2019\\\/10\\\/memocate-Validaatio-FB.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2019\\\/10\\\/memocate-Validaatio-FB.png\",\"width\":1200,\"height\":628},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/vuorovaikutus\\\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\\\/validaatiomenetelma\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Vuorovaikutus\",\"item\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/vuorovaikutus\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Kohti parempaa vuorovaikutusta\",\"item\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/vuorovaikutus\\\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":4,\"name\":\"Validaatiomenetelm\u00e4\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/\",\"name\":\"Memocate\",\"description\":\"Muistisairaus, vuorovaikutus ja hyv\u00e4 kohtaaminen\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/#organization\",\"name\":\"Memocate Oy\",\"url\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2019\\\/07\\\/Memocate_horizontal_logo.svg\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2019\\\/07\\\/Memocate_horizontal_logo.svg\",\"width\":213,\"height\":70,\"caption\":\"Memocate Oy\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/memocate.com\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Validaatiomenetelm\u00e4 \u2013 muistisairaan arvostava kohtaaminen | Memocate","description":"Validaatiomenetelm\u00e4 auttaa kohtaamaan muistisairaan tunteet ja tarpeet. Opi k\u00e4yt\u00e4nn\u00f6n periaatteet ja tutustu Memocaten koulutuksiin hoitohenkil\u00f6kunnalle.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/memocate.com\/sv\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Validaatiomenetelm\u00e4 \u2013 muistisairaan arvostava kohtaaminen | Memocate","og_description":"Validaatiomenetelm\u00e4 auttaa kohtaamaan muistisairaan tunteet ja tarpeet. Opi k\u00e4yt\u00e4nn\u00f6n periaatteet ja tutustu Memocaten koulutuksiin hoitohenkil\u00f6kunnalle.","og_url":"https:\/\/memocate.com\/sv\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/","og_site_name":"Memocate","article_modified_time":"2026-03-23T08:05:10+00:00","og_image":[{"width":1200,"height":628,"url":"https:\/\/memocate.com\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/memocate-Validaatio-FB.png","type":"image\/png"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"22 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/memocate.com\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/","url":"https:\/\/memocate.com\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/","name":"Validaatiomenetelm\u00e4 \u2013 muistisairaan arvostava kohtaaminen | Memocate","isPartOf":{"@id":"https:\/\/memocate.com\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/memocate.com\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/memocate.com\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/memocate.com\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/memocate-Validaatio-FB.png","datePublished":"2019-09-12T07:51:42+00:00","dateModified":"2026-03-23T08:05:10+00:00","description":"Validaatiomenetelm\u00e4 auttaa kohtaamaan muistisairaan tunteet ja tarpeet. Opi k\u00e4yt\u00e4nn\u00f6n periaatteet ja tutustu Memocaten koulutuksiin hoitohenkil\u00f6kunnalle.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/memocate.com\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/memocate.com\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/memocate.com\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/#primaryimage","url":"https:\/\/memocate.com\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/memocate-Validaatio-FB.png","contentUrl":"https:\/\/memocate.com\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/memocate-Validaatio-FB.png","width":1200,"height":628},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/memocate.com\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/validaatiomenetelma\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/memocate.com\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Vuorovaikutus","item":"https:\/\/memocate.com\/vuorovaikutus\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Kohti parempaa vuorovaikutusta","item":"https:\/\/memocate.com\/vuorovaikutus\/kohti-parempaa-vuorovaikutusta\/"},{"@type":"ListItem","position":4,"name":"Validaatiomenetelm\u00e4"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/memocate.com\/#website","url":"https:\/\/memocate.com\/","name":"Memocate","description":"Muistisairaus, vuorovaikutus ja hyv\u00e4 kohtaaminen","publisher":{"@id":"https:\/\/memocate.com\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/memocate.com\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/memocate.com\/#organization","name":"Memocate Oy","url":"https:\/\/memocate.com\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/memocate.com\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/memocate.com\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/Memocate_horizontal_logo.svg","contentUrl":"https:\/\/memocate.com\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/Memocate_horizontal_logo.svg","width":213,"height":70,"caption":"Memocate Oy"},"image":{"@id":"https:\/\/memocate.com\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/memocate.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4805","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/memocate.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/memocate.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/memocate.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/memocate.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4805"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/memocate.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4805\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8782,"href":"https:\/\/memocate.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4805\/revisions\/8782"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/memocate.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/836"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/memocate.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6466"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/memocate.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4805"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}